Ny statistik om nedskräpningen i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i landet. Rapporten pekar på att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Bland annat beskriver organisationen ett vardagsexempel där en person som går en kilometer till jobbet i stadsmiljö passerar över 1 000 skräpföremål.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Minskning i stadsmiljö – 30 procent sedan 2023

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 procent sedan 2023 (mätt mellan 2023 och 2025). I rapporten lyfts särskilt att flera plastprodukter blivit mindre vanliga i stadsmiljö.

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar uppger organisationen att nikotinprodukter fortsatt är den vanligaste typen av skräp i stadsmiljö.

• Fimpar: 46 procent av allt skräp (nationell skräpmätning 2025)
• Snus: 23 procent av allt skräp
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppges nikotinskräp utgöra cirka 70 procent av skräpet i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på en kilometer

För att illustrera hur nedskräpningen kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet kvar

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter att ha ökat mellan 2022 och 2023). Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen hänvisar även till att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som faktiskt blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Detta uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 procent av skräpet plast och en stor del kopplat till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 procent av det skräp som hittades under 2025.