Risk för miljardnota om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL:s forskare pekar på att Sverige nu bedöms vara på väg att missa åtagandena för perioden 2021–2030.

I pressmeddelandet säger IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL uppskattar att detta innebär en förlorad intäkt för Sverige, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden anges till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

För det återstående gapet på 5,8 miljoner ton beskriver IVL i pressmeddelandet tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL bedömer att möjligheterna kan vara begränsade eftersom många medlemsstater också har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användning av utsläppsrätter via EU ETS).
• Missa åtagandena. Då skrivs gapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om det upprepas ytterligare år kan en ränta-på-ränta-effekt uppstå.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan Sverige också riskera ekonomiska sanktioner. Enligt pressmeddelandet, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan dessa uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.