Så stor del av inkomsten kan villalånet ta

En ny analys från Landshypotek Bank visar att det skiljer kraftigt mellan olika delar av Sverige hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader för en genomsnittlig villa. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera kommuner i norra Sverige hamnar i botten.

Kartläggningen publicerades av Landshypotek Bank torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Så har beräkningen gjorts

Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningen på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Kalkylen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• Belåningsgrad: 75 procent
• Bolåneränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent
• Efter ränteavdrag

Genomsnittliga villapriser kommer från Svensk Mäklarstatistik. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt SCB.

Stockholmsområdet sticker ut

I kommunjämförelsen uppger Landshypotek Bank att:

• Solna: 41 procent av hushållets nettoinkomst går till villalånet
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andelar i flera mindre kommuner

I andra änden av skalan nämns flera kommuner där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till villalånet för en genomsnittlig villa:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.